Sotar-SM 2012 !!

Gå med i gruppen på facebook och du får full koll på evenemanget.

Här är delar av gruppinfon från fejjan:

För den som saknat Knoparlådan (bloggen) nu kör vi igen!

Det kom en fråga från signaturen Sudden om det är rätt på lönespecifikationen?

Svar nummer ett:

Det blir att ta och prata med facket (Kommunal) det sitter en person

på facket någonstans och bara önskar att telefonen ringer!

Frågan som följer: Med svar i fetstil

Finns det något som heter ob-tillägg i branchen, eller redovisas allt som övertid.

I Riksavtalet finns ordinarie tid och övertid. För OB-tid (som ger mindre pengar

men också mindre total arbetstid) så krävs det ett lokalt avtal med facket.

Finns det inget lokalt avtal om annan arbetstid och OB så har du förmodligen

möjlighet att kräva arbetsgivaren på övertidslön i efterskott några år tillbaka

i tiden. Bara att räkna på OB-tillägget mot övertidslönen per timme i Riksavtalet

så ser du om arbetsgivaren är skyldig dig pengar.

ex. om man jobbar från 24.00-08.00 redovisas: övertid 6tim
ord. tid 2tim
tjänstledighet 6tim på lönespec.
borde det inte redovisas:
8tim ordinarie
6tim ob-tillägg?

Det där verkar vara en vanlig tid för nattjobb.

Hur lönen för arbetad tid redovisas på lönespecifikationen kan verkligen

skilja mellan olika företag och lönesystem!

Om man inte förstår vad som står exakt så be arbetsgivaren förklara

varje "belopp" och för vilken tid eller dag det gäller.

Hur ska du annars veta om du fått rätt lön?

Riksavtalet säger att du ska ha övertidslön för alla 8 timmarna.

Du ska även få dygnsvila, beroende på hur den beräknas så ska du

kanske vara ledig dagen efter utan löneavdrag, det vill säga

man är ledig och behåller lönen för arbetsgivaren har genom nattjobbet

avbrutit dygnsvilan. Kontakta facket och hör vad som gäller

om det finns något lokalt avtal eller hur dygnsvilan beräknas just

på din arbetsplats.

Lycka till Sudden!

/Knoparlådan

Stockholm igen!

Annat företag!

Samma orsak men andra problem?

Eller är det samma problem, en dålig taxa som inte bär verksamheten.

Personal på Sotningsföretag AB nr2 i Stockholm låter höra av sig om att dagar med överbokningar (för mycket jobb att hinna med på 8 tim) så förväntas övertidsarbete utan ersättning.

- Man ska uppträda vuxet och göra klart det jobb man får, och inte komma och fråga om det innebär att övertidslön ska betalas ut?

Överenskommna förmåner på företaget "hänger löst"...

Och ledigt 8 timmar (kompensation för avbruten dygnsvila) efter en hel natts övertidsjobb får man inte heller, om man vill kan man ta ut egen ledighet, kompledigt med löneavdrag.

Knoparlådan har bara en kommentar på detta: Har man inte kollektivavtal i Stockholm?

Annars så har vi några reaktioner på föregående blogginlägg om Snabbare Sotare i Stockholm:

Vad händer med kvalitén på jobben?

Fortare och fortare ska det gå!

Arbetsmiljön blir sämre och riskerna ökar för olyckor på jobbet!

Riskerna ökar på objekt som inte blir bra sotade eller kontrollerade!

Ny typ av sotningstaxa i Stockholm har tvingat fram order att arbeta in tid till personal på företag som utför sotning eller brandskyddskontroller.

Om inte personalen jobbar in 9 timmars arbetstid varje dag (på 8 timmar arbetstid) så går verksamheten inte runt.

Varje vecka måste man prestera 5 timmar extra och snabbare arbete än vad som egentligen är möjligt.

Varje månad ca 21 timmar mer än den faktiska arbetstid man har tillhanda.

Jobbar man på lunchen? Jobbar man obetald övertid?

Hur fan gör man 1 timme extra om dagen?

Låter det konstigt?

Knoparlådan har skrivit om problem med taxan tidigare.

När en kommun pressar priserna (timpriset) genom att acceptera anbud som i verkligheten inte går ihop.

En kommun som Stockholm som satt en enhetstaxa med samma inställelseavgift eller framkörningstid om man vill kalla det så, till fastigheterna i samtliga kommuner inom ett brandförsvarsförbund (flera kommuner i samarbete).

Kommuner som ser väldigt olika ut på grund av avstånd mellan fastigheter, antal fastigheter och inte minst trafiken.

Entreprenörer som lägger sig på priser som man inte kan gå runt på.

Nu står vi där i den förstörda arbetsmiljöns smutsiga ekorrhjul.

9 timmars arbete ska utföras på 8 timmar.

Dags att införa ackordslönesystem??

Det finns tre typer av utrustningar när man pratar om begreppet fallskydd.

Fallskyddssystem det använder man för att säkra en person vid en förankringspunkt, så att personen inte faller från hög höjd (över 2 meter). Om man faller så ska fallet bromsas upp på ett säkert sätt!

Stödutrustningssytem som användsför att ge stöd och för att hindra ett fall från hög höjd (över 2 meter).

Nedfirningsdon eller Räddningsutrustning som man t.ex använder vid nödutrymning av traverser eller liknande.

Räddningsutrustning använder man främst vid räddning av någon som fallit, eftersom tiden är livsavgörande för personen som haft oturen att falla.

Funderingar!

Lite frågor dyker upp om just sotaren som ingen någonsin setts använda ett fallskydd.

Varför kräver inte bygglagstiftningen att en förankringspunkt alltid finns vid skorsten för fastsättning av ett "stödutrustningssystem", så att sotaren inte faller ner från taket?

- Troligtvis för att lagen redan säger att det är ett "arbetsställe" och det ska finnas fasta skydd mot fall, det vill säga en arbetsplattform med skyddsräcke!

- Eller är det så att arbetsgivaren ska tillhandahålla en fallskyddssele (personligt fallskydd) som sotaren ska fästa Var då någonstans??

- Precis som att "glidskydd" för markstegen gäller retroaktivt på alla byggnader där sånt är lagligt att sätta upp (på grund av begränsad fasadhöjd) så kanske det är dags för en FÖRANKRINGSPUNKT som gäller retroaktivt i bygglagstiftningen!?

Det skulle vara riktigt intressant att höra hur en Skorstensfejarmästare/arbetsgivare anser att han uppfyller lagkraven om att de anställda inte ska utsättas för fallrisker över 2 meter?

Saknas det inte lite regler som gäller de fasta fallskydden och takstegarna?

Att det saknas fallskydd (oftast personligt) på sotarna, jag det är helt säkert!

Det är bara att googla efter sotare på bild, båda "facktidningarna" LO-tidningen och Kommunalarbetaren har bilder på sotare utan något som helst skydd mot fall.

Kommunal och SSR har på hemsidan sotare på tak, men inga skydd mot fall.

I nästa del tar knoparlådan upp arbetsgivarens skyldigheter enligt lagen.

Adrian "Hejsan jag är ingen skorstensfejare..." hade lite funderingar kring höjdskräck och jobba på tak å sånt!

Del 1 i Knoparlådans skola om fallskydd.

Lite bra kunskaper om fallrisker och skydd.

Dynamiska krafter, när en person faller så blir de tyngre? Inte riktigt så men det har med krafter att göra.

Det är så att en person som väger 100kg har på grund av tyngdkraften en vikt på ca 1000kg när den personen är i fritt fall efter någon meter.

Hur många meter man faller påverkar kraften eller "tyngden" som man lätt säger fast man menar kraften.

Det är alltså rätt viktigt var eller vad man sätter fast sin säkerhetslina (Förankringspunkt) när man jobbar på ett tak eller där det är risk för att man faller.

Anatomi.

Människokroppen klarar ca 650kg i en godkänd helsele, så betydelsen av att fallet dämpas är livsavgörande.

Dämpare och block (delar av skyddsutrustningen) dämpar kraften till långt under 650kg. Betydelsen av en riktigt bra och bekväm helsele som tar upp och fördelar krafterna är A och O för ett bra skydd!

Räddning.

En person som fallit och blir mer eller mindre hängande i skyddsutrustningen ska räddas inom 10-15 minuter. Efter den tiden har passerats är risken stor för "suspension trauma" vilket kan leda till dödsfall.

För räddning finns särskild säkerhetsutrustning!

Säkerhetslinor.

Är tillverkade på ett sånt sätt att de ger en viss dämpning vid belastning.

Falldämpare eller block SKALL ALLTID användas ihop med säkerhetslinor.

En knut på en säkerhetslina innebär halverad styrka på linan.

Vid fastsättning av säkerhetslinan i förankringspunkt, använd den typ av förankring som finns till säkerhetslinan, det vill säga att linan ska inte "lindas runt" förankringspunkter.

I kommande delar i skolan om fallskydd:

3 typer av utrustningar!

Vad säger lagen?

Arbetsgivarens ansvar.

Utbildning.

Service & Besiktning.

Ny rapport från arbetsmiljöverket!

Rapporten säger bland annat att:

2010 stannade minskningen av anmälda arbetsskador upp. Ökningen av antalet anmälda arbetsolyckor kan till hälften förklaras av ovanligt många fallolyckor. Den hårda vintern i början av året och snön som föll redan i november anses ligga bakom.

Anmälda arbetsskador säger en hel del, men långt ifrån allt, om den arbetsrelaterade ohälsan. Ändrade och skärpta regler för arbetsskadeersättning är en faktor som påverkar benägenheten att anmäla. En osäker arbetssituation är en annan. Ytterligare en faktor är, att det inom vissa sektorer och inom mindre företag oftare saknas fungerande rutiner att anmäla arbetsskada. Arbetsgivarinträdet under de första fjorton dagarna av sjukfrånvaro kan också spela roll.

När skrev sotarnas fack eller fack-tidningar om risker med fall eller hur man ska jobba säkert i sotarnas arbetsmiljö?

Knoparlådan kommer inte på när...jo att det kan vara farligt och så, men det finns ingen löpande rapportering i kommunals tidning, ingen diskussion.

Knoparlådan rekomenderar Byggnadsarbetaren "på nätet" och vad som skriv där om arbetsmiljö!.

Länk HÄR!

Tyvärr är dagens nyhet där om en montör som dödsstörtade på grund av felaktigt monterad fast utrustning/stege.

Trots att det användes säkerhetssele så gick det fel.

I byggnadsarbetaren skrivs det mycket om tuffa arbetsmiljöer, arbete på tak, fallskydd vid arbete med fallrisker.

Arbetsmiljöproblemen i byggsvängen ligger mycket närmare skorstensfejarna än de problem som möjligtvis kommer upp i Kommunals facktidning KA. Det är svårt att dra paraleller med bussförare, undersköterskor, hästskötare, djurvårdare, barnskötare osv.

Så knopare, håll lite koll på byggnadsarbetaren.se

Knoparlådan funderar på ett inlägg om ännu ett företag som det kommit in tips om. Man är visst orolig för ett "nytt Rockström AB"

Ryker jobbet nu? Företaget ska byta namn?

Vi får se om det finns något att skrivaom i Knoparlådan?

Men i alla fall:

"Sotningsföretaget AB" som vi kan kalla det...är på väg att byta namn till "Sopa AB"(direktöversatt från engelska), vilket är lite roligt!

Vi kan konstatera att användning av engelska ord i svenska företagsnamn, kan få konstiga effekter när man inte använder de sammansatta ord som betyder "rätt".

Tänk er följande presentationsmening (på engelska) när knoparen ringer på en ambassad och pratar engelska:

-Hej jag kommer från "SOPA AB" och vill komma upp på taket!

Det heter chimneysweep, tala om det för marknadsföringsavdelningen.