Ny intevju med Hillevi Engström Arbetsmarknadsminister!

Tidigare har knoparlådan kommenterat ministerns syn på att det anställda ska agera som ett slags konsumenter på arbetsmarknaden.

Man ska välja en arbetsgivare med bra arbetsmiljöarbete!

Där tyckte knoparlådan att Hillevi var ute och cyklade utan att riktigt förstå hur den enskilde arbetstagaren inte kan välja och vraka bland arbetsgivare då det kanske är en liten bransch som man jobbar inom eller att det helt enkelt beror på hög arbetslöshet och att många söker samma jobb.

Att den enskilde kan välja, är en utopi eller som en del brukar säga vision. I vår vision så har alla en bra arbetsmiljö!

Alla vet att det inte kommer hända men det känns fint att kunna säga att det är vår vision.

HÄR kan ni läsa intervjun, där Hillevi till och med pratar om säkert arbete på tak och vad som borde ske med arbetsgivare som inte följer lagen!

Skarpare sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot lagen!

Arbetsmarknadsministern säger:

– Min bild är att det händer ingenting under en lång period och sedan kommer ett kraftigt vite, när olyckan har hänt. Vi måste ingripa tidigare. Om någon springer på ett tak utan skyddsutrustningen ska påföljden vara omedelbar och arbetsgivaren ska veta att nästa gång går det till åtal.

Knoparlådan gillar ministerns syn på problemet med oseriösa arbetsgivare och att smartare och snabbare sanktioner är en bra lösning!

För det är inte alltid individen har ett självklart val!

Knoparlådan fick detta i mailboxen!

Då det är "dåtid" och inte dagsfärskt så har Knoparlådan valt att ta bort alla namn i texten.

Men det låter som 1800-talet när man läser om personalhanteringen men detta har tydligen hänt på 2000-talet.

Vi får väl hoppas att facket kunde lösa problemen! Och att arbetsgivaren sköter sig?

Tipsaren har annat jobb idag och vill inte ha namnet med heller. Läsvärt eller inte ni kära läsare bestämmer.

Hej! Vi har ju lite problem angående några frågor. Hoppas att ni kan hjälpa oss med dessa och att vi kan diskutera vidare dessa frågor när vi ska träffas.

Det har hänt vid ett flertal gånger att vi inte har fått ut våra övertids löner . Det har skyllts på diverse administrativa problem vid löneutbetalningarna eller att någon chef skulle ha missat att fylla i rätt uppgifter mm . När eller om vi har märkt att det fattas timmar på lönespecifikationen ja då ska det tjafsas med XXXXX XXXXXXXX. Och sedan har det hänt att vi inte får våra pengar förrän nästa lön . Ska det vara så här. Jag personligen hade inte märkt något om inte en av mina kollegor hade upptäckt saken.

Firman säger att vi tillämpar individuella löner vad menas med det?

En fråga till som har med övertider att göra. Vissa övertider kan börja tex klockan 17:00 då skall väl vi ha betalt från 15:30? Men de får sätta oss i arbete eller?

En medlem har fått prickningar av ledningen av diverse anledningar, han har även fått avdrag på sin lön för bla inköp av lärlingsspänne och inköp av ficklampa.

När det gäller städning av sotarkammaren hade vi en städfirma som städade förut (svabbade golv, städade handfat och toalett) men det har de dragit in på och menar att vi skall städa. Ska vi jobba ihop våra 8h och sedan städa?

Rätt till rena kläder: Som det är nu har vi gamla trasiga kläder. Och vi får absolut inte se ut som sotare (ha kurpis och teka).

Läkarundersökningen: Jag har personligen jobbat på firman sedan 2002 och har inte varit på någon läkarundersökning. Och det finns fler än jag som inte har varit det.

Friskvård: Har vi tjatat om bra länge hur är det med det?

Ej kvalificerade arbeten hur är det med lön då? Tex ventilationsdragning, byte av fläktmotorer, skorstenstätning mm.

XXXXX XXXXXXX hotar också med att om vi inte vill eller får för facket arbeta övertid. Så ska han hyra ut all övertid till bemannings företag.
Vi arbetare har ju hamnat i en ond cirkel det är otroligt påfrestande för familj mm att arbeta över samtidigt som vi behöver pengarna. Jag tror ingen har tagit ut komp i år.
Här kan vi prata om arbetstider från torsdag 0630 till 1530 fredag 2400 till 0600, 0630 till 1530.

Senaste personalmötet var onsdagen 22 september. Då påpekade XXXXX XXXXXX att firman nu låg 200 000 kr back i bokföringen och att alla måste prestera bättre. Annars skulle företaget gå i konkurs. Hur den här ekvationen går ihop förstår inte jag vilket jag påpekade vi har aldrig jobbat så mycket som nu. Till svar hade han att det hade varit semester tider och att firman inte hade fått in pengar då. Men det är ju lika varje år det är ju inget nytt att det är dåligt med pengar efter semestern. Det hade han inget bra svar på. Men han skulle ta bort att man fick ta firma bilen hem mellan övertiderna.

Hoppas ni har fått en liten bakgrund till problemen på våran firma. Vi kanske är för griniga vad vet jag?

Mvh

XXXXXXX XXXXXXXX

Daterat 2004-09. Lite Historia om arbetsplatsen

Det debbateras högt och lågt om sotningstaxan, sotning, brandskyddskontroll och taxan för kontrollen.

Rörig artikel i Dalarnas tidningar HÄR men det verkar som om det är taxan för brandskyddskontrollen som är problemet.

Möjligen är det inte taxan utan annat, men knoparlådan försöker ge en bild av varför detta uppstår!

Taxan för brandskyddskontrollerna är i Mora 45 minuter för objekt 1 och 20 minuter för objekt 2.

Som inställelseavgift eller framkörningsavgift har man 21 minuter.

Bertil har en braskamin som han "myseldar i".

Han tycker att "sotaren kommer för ofta" (eller om han menar kontrollanten). Det är dyrt säger Bertil.

Problemet med taxan är väl att den är allt för förenklad.

En bra taxa har många olika priser beroende på hur fastigheten ser ut.

En bra taxa har olika priser beroende på vilken eldstadstyp som kontrolleras.

Varför finns det inte en taxa för lokaleldstäder och en för Värmepannor?

Varför finns det inte skillnader i taxan beroende på hur många bjälklag eller våningar som kontrolleras?

I Moras taxa görs ingen skillnad om det är på en eller flera skorstenar som det ska kontrolleras eldstäder!

Kommunerna gör dåliga taxor helt enkelt, man vet inte vad man sysslar med i kommunerna.

I Inställelseavgiften ska restid, administrativa kostnader och protokollshantering ligga. De 21 minuterna i Moras taxa är troligen helt enkelt för lite!

Om Mora kommun flyttar 10 minuter från de 45 minuterna för objekt 1 till just inställelseavgiften så blir taxan mer begriplig för "kunderna" villaägare. 31 minuter för kostnader "utanför huset" och 35 minuter för kostnader för objekt 1 "arbetet i huset".

45 minuter för ett objekt är inte alls orimligt.

35 minuter är inte heller orimligt.

Vad som är orimligt är att Bertil klockat kontrollen till 20 minuter.

Varför gör man en kontroll på 20 minuter?

Är dagen så överbokad så att man behöver stressa igenom husen?

Är det fastighetsägare som "bokat om tider" så att det går åt mer tid för att åka mellan fastigheterna än vad inställelseavgiften är beräknad till?

Med dagens kundvänlighet och att "kunderna" ska kunna boka om tiderna UTAN EXTRA KOSTNAD gör att allt för mycket tid går åt till att åka runt som en tokdåre mellan husen.

Arbetet är inte längre rationellt planerat och någonstans i taxan och arbetstiden så måste detta kompenseras.

Till exempel så händer det då att en kontroll går på 20 minuter istället för 45 minuter för att kompensera en bristande taxa som inte tar betalt på rätt sätt efter rätt förutsättningar.

Slutsatsen är att Kommunerna gör ett för dåligt jobb när taxorna tas fram!

Stockholmstaxan (Tokholmstaxan) som knoparlådan nämnt tidigare är inte ett seriöst sätt att hantera taxor på.

Där har kommunen och politikerna verkligen stoppat huvudet i sanden och vägrar sätta sig in i hur en bra taxa ser ut.

Stockholmstaxan är ett oseriöst experiment med brandsäkerheten hos fastighetsägarna.

Det är synd om de företagare som sitter med kontrakt med Stockholm, och det är synd om knoparna som får lida på fältet.

Fastighetsägarna är förmodligen försäkrade mot brand, men företagen och de anställda är inte försäkrade mot konkurser.

Man kan byta orden brandskyddskontroll eller kontroll i texten ovan mot sotning och rengöring, för det är samma fast olika.

I huvudsak är många sotningstaxor fortfarande av den modellen att det finns många olika priser för olika saker.

Problemet med sotningstaxorna är istället för snålt tilltagna minut tider för de olika objekten. Braskaminerna och Värmepannorna är mer "svårsotade" idag än för 30 år sedan.

Antalet minuter per objekt är ofta samma som för 30 år sedan, det hänger inte riktigt ihop, eller gör det?

Knoparlådan tackar för tipset "vän av ordning"

och för "teknikern" för synpunkterna om taxor.

Den här artikeln förklarar rätt bra vad som gäller vid sotning och brandskyddskontroll.

Läs HÄR i dagbladet!

Det står mycket i tidningen om fastighetsägarens ansvar för säkerheten och takstegar.

Det står att sotaren kan avbryta arbetet om det verkar för riskabelt att gå upp på taket.

Bra så långt!

Knoparlådan fyller i det som saknas!

Arbetsgivaren ska leda och planera arbetet så att det kan utföras på ett säkert sätt!

Arbetsgivaren ska identifiera risker och åtgärda risker i arbetsmiljön så att det inte sker några olyckor eller att man utsätts för ohälsa!

Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagarna samverka om arbetsmiljöfrågor.

Listan med arbetsgivares ansvar för att arbetsmiljön är säker kan göras hur lång som helst, men ni fattar säkert vem det är som har ansvaret för arbetsmiljön och att Sotaren inte utsätts för ohälsa eller olyckor på sin arbetsplats!

Alla knopare uppmanas att ta upp alla problem som finns där ute på fältet med er Skorstensfejarmästare, jobba tillsammans med arbetsmiljön och lös alla säkerhetsproblem som dyker upp.

Det är rätt populärt att säga att Sotaren är sitt eget skyddsombud.

Det stämmer väl till en viss del, men i arbetsmiljölagens mening så är Sotaren "bara" en arbetstagare.

Skyddsombudet är utsett av arbetstagarna att bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen, skyddsombudet kan kräva åtgärder i arbetsmiljön och skyddsombudet kan stoppa ett farligt arbete (skyddsombudets stopprätt).

Men till sist, knoparlådan påpekar igen, det är arbetsgivaren - Skorstensfejarmästaren som har ansvaret att arbetsmiljön är säker.

Ingelstorp och ett par Skorstensfejare är ute och besiktigar skorstenar och braskaminer.

Läs HÄR i Ystads Allehanda!

Om man bara kunde slippa läsa detta!

Har varit sotare sedan 1987. Två gånger har han ramlat ned.
– Man är inte utlärd förrän man har ramlat tre gånger, säger han.

Det räcker att ramla EN gång, det är EN gång för mycket, det är något väldigt fel i Sotarnas arbetsmiljö, när det uttrycks att det ingår att ramla MINST tre gånger innan man är en "riktig sotare".

Knoparlådan har fått synpunkter om att utbildningen till Skorstensfejare saknar just utbildning i säkerhet på tak och vilka arbetsmiljöregler som gäller för takarbeten och arbeten på stegar.

I alla fall är det helt otillräckligt vad gäller arbetstagarnas säkerhet!

Det gäller Skorstensfejarutbildningen tidigare i Räddningsverkets regi och nu även i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap!

Lite märkligt när det handlar om en utbildning hos en myndighet!

Det är INTE normalt att ramla ner från tak "någongång då och då" när man befinner sig på en arbetsplats.

Kommunal - Knopargajarna har haft träff!

Manliga normer, att inte ta det säkra före det osäkra.

Toalettbesök - i skogen!

Starka kemikalier.

Ja läs HÄR på ka.se, Kommunalarbetarens artikel om ett gäng kvinnor som är sotare och tekniker.

Arbetsmiljön måste bli bättre!

Det positiva!?

Att vara ute mycket, uppleva alla årstiderna och träffa mycket folk!

Kan omöjligt väga upp problemen med starka kemikalier, sot om man inte får rätt skyddsutrustning eller kunskap om hur man ska skydda sig.

Att känna sig tvungen att prestera och stressa på ett sätt "som killarna gör", mår verkligen killarna bra som det är???

Gå upp på dåliga takstegar eller utan säkerhetsanordningar!?

Allt får inte avgöras om man har en Skorstensfejarmästare eller arbetsgivare som väljer att satsa på bra arbetsmiljö!

Kollektivavtalet!

Saknas det inte en hel del saker i kollektivavtalet som på sätt och vis reglerar förutsättningarna på alla arbetsplatser med kollektivavtal.

Fast det är klart att alla Skorstensfejarmästare vill inte ens följa nuvarande avtal, med till exempel ledighet efter nattjobb, eller att inte lägga ut arbetspass på 30 timmar i ett sträck.

Facket kanske skulle kontrollera och bevaka att de nuvarande avtalen följs?

Facket kanske skulle kontrollera att arbetsmiljölagen följs?

Knoparlådan tror att det skulle vara en bra början!

Vem är facket? medlemmarna! medlemmarnas förtroendevalda! skyddsombud! arbetsplatsombud! ombudsmän!

Alla måste göra sitt, vi blir starka tillsammans!

Olycka: Sotare föll från tak.

2010-11-30

Arbetsmiljöverkets diarienr 2010/45620

Företag: Sotaren i Piteå AB

Fler ärenden hos arbetsmiljöverket!

Tillbud: Takstege lossnade från tak, Söderhamn

2010-11-08

Arbetsmiljöverkets diarienr 2010/42492

Företag: Skorstensfejarmästaren Lars Antonsson AB

Olycka: Slog i axeln i stödstag, Årstavägen, Stockholm

2010-11-15

Arbetsmiljöverkets diarienr 2010/43743

Företag: Skorstensfejarmästare Lars Sundström AB

Knoparlådan har bloggat om denna olycka tidigare:

Olycka:Sotare ramlat och skadat huvud och knäet, Lidingö

2010-11-11

Arbetsmiljöverkets diarienr 2010/42830

Företag: Börjessons sotning & ventilation AB

Lite nu och då så går knoparlådan om att det saknas rätt arbetshandskar eller skyddskläder i stort.

Nu när vintern lagt sig över knoparlandet Svedala så är det knopare som inte får riktiga vinterkängor, riktiga vinterhandskar osv.

Skyddskläder för sotare har varit så viktigt att man en gång för länge sedan skrivit in det i Riksavtalet mellan Skorstensfejarmästarna och arbetstagarna.

Värmeväst, kurpis, skyddskor för sommar och vinter, teka och byxor.

Det slutar inte där!

Skorstensfejarmästaren ska även förse arbetstagarna med tillräckliga skyddskläder mot kyla. Kan betyda underställ, kan betyda tillräckligt med kläder enda fram tills dess att arbetstagaren har tillräckligt skydd!

Då uppfyller man arbetsmiljölagen och även kollektivavtalet.

Det är inte Skorstensfejarmästaren ensam som avgör när var och en slutar frysa eller har tillräckligt med skydd.

Varför har man vissa kläder i kollektivavtalet?

Och varför regleras inte alla kläder där?

En enkel fundering, jo det som står i kollektivavtalet kan man tvista om och förhandla. Man kan lösa det tillsammans på arbetsplatsen eller ta hjälp av det lokala facket.

En arbetsgivare som inte ger arbetstagarna det kollektivavtalet säger att de ska ha kan bli skadeståndsskyldig mot facket och ibland även mot arbetstagaren.

Övrig skyddsutrustning och där ingår tillräckliga kläder mot kyla, för de kläderna kan man ta in arbetsmiljöverket eller till och börja med fackets eller arbetsplatsens skyddsombud.

I slutänden kan arbetsmiljöverket bestämma vad som gäller!

Finns det inte tillräckligt med skydd, så kan man helt enkelt tvingas att avbryta arbetet.

Det är alltså bra mycket mer lönsamt med frikostigt tänkande av Skorstensfejarmästaren. Att det finns bra och tillräckligt med skyddskläder, handskar, skor och så vidare!

Att avbryta arbetet verkar bara mycket mer kostsamt, det blir liksom inga pengar in i kassan när arbetet inte kan utföras.

HÄR kan ni läsa om vad som gäller i bygg och anläggning, i Byggnadsarbetaren. Det är i stort sett rakt överförbart till sotningen.

- Arbetsgivaren är skyldig att ta fram skyddsutrustning mot kylan och det är individen som sätter nivån, säger Ulf Kvarnström, ombudsman på Byggnads.

Knoparlådan säger: Ha det nu riktigt varmt och gott alla knopare därute!